Jag vet att det blir mycket film från min sida..
..men jag känner verkligen att jag måste tipsa er om den här filmen. Ni flesta har nog troligtvis sett den, men för  er som inte har det. I taket lyser stjärnorna är en svensk film och handlar om 14-åriga Jenna och hennes mamma. Hennes mamma är sjuk i cancer och i filmen får man följa Jenna och hennes mamma i kampen mot cancern. Mer säger jag inte, ni får titta själva!

Igårkväll satte iaf jag mig ner och tittade. Ungefär den sista halvan av filmen satt jag och storbölade. Jag brukar inte vara den som gråter i filmer, inte så lätt iaf. Men det kändes som om allt det hände i min värld. Jag är sån att allt jag ser på film eller TV kopplar jag till min värld, till dom personer jag känner. Gör inte ni det? Om du ser ett kärlekspar, det är väl klart man kopplar det till en själv och den man är tillsammans med eller är kär i? Eller?
Iaf så klämde filmen mig på en öm punkt och det slutade med att tårarna bara rann. Jag började tänka till lite, att även om allt verkar bra på utsidan, så kan det inte alls vara bra på insidan. Man vet att sjukdomen dödar massor av människor, men varför skulle det hända i det här fallet? Men det kana gå fort, precis som i filmen. Det gäller att alltid vara förberedd och inte glömma att det inte bara är att springa iväg så fort det blir jobbigt.

Om du dör mamma, då tar jag livet av mig. - Jenna.

Love N